Vill flytta till ett eget hus där takterrassen blomstrar, fasaden är honungsgul och fönsterluckorna blå.
Vill slippa grannar som sätter käppar i hjulet och hindrar oss en hund på grund av sina principer.
Efter åtta år i vårt trivsamma penthouse känns det trots allt som det är dags att röra på sig.
Men det lär dessvärre dröja…
Tänkte göra en lång historia kort men den blev i slutändan istället väldigt långt.
Läs om du orkar eller nöj dig med att kika på huset och en och annan vovve 😉
*********************************
Det kommer att dröja minst ett år innan vi kan sälja vår lägenhet. En konflikt i kontrakten mellan oss och grannen, som inte bor här utan i England, har lett till att vi gått så långt som till rätten. Det hela uppdagades då vi 2013 bestämde oss för att ha en hund och fick ett hotfullt brev från grannen. Han struntar fullkomligt i om vi har en hund, han bor ju inte ens här, men skriver att om vi skaffar en hund kräver han att vi river vår byggnad på terrassen !! Vi förstod ingenting. Enligt vårt kontrakt har vi all äganderätt, free airspace och rätten att bygga som vi vill på vårt tak, numera en terrass och vårt vardagsrum på sommaren. Enligt hans kontrakt finns ett servitut som säger att han bestämmer vad och om något ska byggas på vår egendom men det var i vår tro redan utrett år 2006. Faktum är dessutom att vad som än byggs äger han ingenting !!
När man köper ett hus eller en lägenhet här på Malta går man alltid till en jurist som utreder om det finns dolda konflikter som dessa. Det gjorde det inte, eller rättare sagt det gjorde det men servitutet var inte registrerat och kunde därmed inte uppdagas. År 2006 har vi ett möte med grannen och juristen där juristen påpekar att servitutet inte är giltigt eftersom det inte är registrerat. Vi tror därmed att allt är som det ska omedvetna om att grannen en vecka efter mötet registrerar sitt servitut i efterhand vilket framkom först 2013 !! Vår advokat menar att eftersom det inte var registrerat när vi köpte vår lägenhet gäller det inte. Vad grannens advokat och rätten kommer fram till återstår att se…
Det mest förunderliga i det hela är att grannen inte har något att vinna mer än sin prestige. Om han vinner i rätten är det han som bestämmer vad och om något ska byggas på den del av huset som vi har betalt för och äger men han kommer aldrig att äga någonting. Även om vi säljer så säljer vi aldrig vår äganderätt till taket. Att köpa ett hus med airspace är värdefullt här på Malta och grannens baktankar är inte svåra att förstå. Pengar gör människan till en konstig varelse. Att han ännu inte insett att det aldrig kommer ge honom någon ekonomisk vinning är en gåta. Vi berättade för våra grannar i vår lilla förening bestående av sex lägenheter att vi ville ha en liten vovve och så blev det så här tokigt… Voff voff 😉
Fortsättning följer men det går otroligt långsamt här på ön när det gäller rättsliga ärenden…
Tack för din kommentar