Vi tar färjan från Sliema till Cospicua, en av de tre städerna som ligger vid hamninloppet till Valletta.
Bormla, som staden tidigare hette, har en lång historia, många gamla byggnander och en marina.
Här, liksom över hela ön, bär kaktusen frukt just nu. De växer vilt, är taggiga, kärnrika och söta.
Båtarna i hamnen ligger tätt, är många, stora och dyra.
Ordning och reda bland tampar och rep som alla har sina funktioner vilka jag själv inte alls känner till.
Att ägarna till båtar i miljonklass inte vill att okända traskar runt på deras blanka däck är lätt att förstå. 
Har sett båtar både utan och innan så det räcker. Kikar hellre på lite mer jordnära ting.
Ett gammalt ankare, ett par kanoner, den slitna husfasaden och den något skamfilade blå dörren.
En färgstark detalj fångar mitt intresse.
Liksom tänkvärda små skyltar. Att ingen vill trampa i hundbajs är självklart men hur långt kan man gå i övervakningen. Kan inte låta bli att undra vem som har “nöjet” att bevaka de hela 😉
Skyltar på en måndag vilket förhoppningsvis Beate som förvaltar Skyltsöndag förbiser 😕
Tack för din kommentar