176 Lunch i det fria (115/366)

Bara ett stenkast från den gröna oas där vi bodde en natt ligger Sepilok Orangutan Rehabilitation Centre.
Här är stora delar av regnskogen orörd och orangutangerna lever fritt bortsett från i “The Nursery” där de
små får lära det som deras moder skulle ha lärt dem för att kunna överleva på egen hand i regnskogen.

Vi har besökt centret fyra gånger tidigare men det är lika spännande varje gång. Den här gången har vi tur då det är
väldigt få turister som trängs vid “the feeding platform”. Här läggs meloner och bananer ut två gånger om dagen.
De djur som kommer för mat söker sig hit frivilligt och lever som sagt helt fritt i den omfattande regnskogen.

För att det inte ska bli så mycket text har jag lagt in en länk för den som vill läsa mer.

Den här gången fick min förmåga att hantera kameran verkligen sättas på prov. Det är otroligt varmt, fukten dryper, det är motljus och solens strålar som
mellan träden letar sig fram till plattformen ger ständigt svåra reflexer. Bilderna blev inte bra men upplevelsen i sig överträffade besvikelsen med råge.

Vill du påskynda bildspelet är det bara att klicka på pilarna.
🙂

2016_grön

21 thoughts on “176 Lunch i det fria (115/366)

  1. Hej där kusin vitamin 😉 Vilken skön stajl du har ! 🙂
    Klockrent på temat. Visst är dom fantastiska dessa djur men dom har det nog inte så lätt att överleva över allt i världen med all dess farligheter som människan skapar.
    Så fina bilder du än lyckats ta trots motigheter vad gäller vad gäller värme, motljus, sol och fuktighet.
    Så glad man blir när man läser om att djuren lever i sin rätta miljö och får vara fria. Tack Anita, du anar inte vilken glädje det är att följa dina fina bilder !

    Liked by 1 person

  2. Så fina bilder, och jag blir så rörd när jag ser dem. Fantastiskt med människor som brinner och engagerar sig. Du har verkligen fångat orangutangernas personlighet i dina bilder.

    När vi var i Washington såg vi filmen Born to be wild på Naturhistoriska museet. Den visar bland annat det du fotat här, hur man räddar orangutanger och elefanter. Väl hemma i Sverige såg vi filmen igen på Naturhistoriska i Stockholm. I julklapp fick Jackie och Bella ett fadderpaket hos WWF, så nu betalar vi 200 kr per månad för att hjälpa till att rädda hotade arter och bevara jordens skogar. Bella är tigerfadder och Jackie elefantfadder.

    Liked by 1 person

  3. Du har då lyckats med de här bilderna som du visar. Vilket ställe, förstår att ni återkommer om och om igen. Jag blir ju illa till mods av vanliga djurparker, tycker det är sorgligt att vi spärrar in djur för att underhålla människor, men det här är ju något helt annat. Följde din länk och det är ju ett fantastiskt arbete dom gör.

    Liked by 1 person

  4. Nej det kanske inte är samma knivskarpa bilder som du brukar skämma bort oss med, men de är så underbara i sig så det spelar ingen roll 🙂 Bild 3 när man ser ett litet ap-huvud kika in upp-o-ner är helt suverän! Förstår att ni gärna återkommer hit. Och så bra när man försöker hjälpa djuren överleva. Precis som på Galapagos.
    Sv: Ja visst måste det bli en ny dejt nästa gång du kommer till Sverige. Bara hojta till när det är dags! Då tar vi en ridtur i skogen eller nåt annat mysigt 🙂 Kram

    Liked by 1 person

  5. Glömde kommentera om de trista domstolsförhandlingarna. Så himla trist att allt ska ta sån tid och så himla trist att ha en granne som är totalt empatilös. Men som du säger, när man väl har accepterat känns det lättare. Och att kunna resa är ju inte helt fel 🙂

    Liked by 1 person

Thanks for stopping by. Your feedback is valuable

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out /  Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out /  Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out /  Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out /  Change )

Connecting to %s