Fotokonst (112/365)

Att fotografera är en konst i sig. Att finna motiv, fånga ljus, stämningar och färger. Vi fotograferar, bildbehandlar och lägger ut våra alster till allmänt beskådande för att låta bilden bedömas utifrån andras intryck, vi vill synas. Fotokonst är resultatet av vad vi skapar, oavsett bedömning och där varje bild är unik.

Eget tema 2/Fotokonst

Fat (111/365)

Trivialt och ganska platt men färgerna matchar lite av min header. Att finna motiv och skapa alldagliga bilder på ett sätt som fångar betraktarens intresse, kan också det vara en konst, om än motivet i sig är ointressant.

Slut på säsongen (109/365)

Tulpaner, nu är det sen länge slut på säsongen för den till Malta importerade blomman. Nu badar de gröna ängarna på ön i en mångfald av gula blommor och mimosaträden bär gula små bollar. Utanför mitt fönster
syns pelargonernas oräkneliga röda blomsterprakt och en ny säsong har börjat medan en annan är på väg.

Dolda budskap (102/365)

Ett konstverk i brons av Bruno Catalano som finns i Gardens by the Bay i Singapore. Förstår inte riktigt innebörden, hur konstnären tänkt men tycker ändå om den, fast den känns lite sorglig. Vet bara att det är typiskt Catalano, att skapa så vissa delar av människokroppen saknas. Men budskapet i hans konst är för mig väl dolt.

Snurrigt (101/365)

Tycker den påminner om en snurra på skaft av plast jag hade som barn. Den här, av naturen skapad, snurrar inte alls men är heller inte gjord av plast. Ett snurrigt inlägg, en vimsig tolkning, det får räcka, till ett snurrigt tema.

Dåligt gömställe (100/365)

Inte lätt för en liten Proboscis att gömma sig när det prasslar bland löven vid minsta rörelse. Den här ungen fanns i det begränsade grönområdet intill Sarawak River. Så nära bebyggelse, fordon och människor trodde jag aldrig att de sökte sig. Den hade förmodligen sin familj tätt intill, fast de tycktes ha funnit ett bättre gömställe.

Sammanhållning (99/365)

 Tycker det syns ganska tydligt att det finns en gemenskap här, en genuin sammanhållning dem emellan, att de trivs och har kul tillsammans. Något som man ser mycket av här på gågatan utmed Sarawak river i Kuching.

Nätverk (97/365)

På tunnelbanan i Singapore, eller MRT, Mass Rapid Transit som den egentligen heter. Ett väl utbyggt nätverk där man enkelt tar sig från en plats till en annan. Till synes, nära på kliniskt rent och gott om plats för stående. Någon rusningstrafik märks inte, men vi kanske inte åkte när de flesta andra åker, eller så är det så här det är.

Hjul (96/365)

Mer från Singapore, Singapore flyer, idag Asiens högsta pariserhjul. Självklart åkte vi ett varv vilket tar 30 minuter och utsikten är svindlande. Man kan även boka middag i en av hjulets 28 gondoler som var och en rymmer 28 personer. Då får man åka flera varv och dessutom uppleva hur staden ser ut upplyst på natten.

Välvårdad (95/365)

Kan man kalla en stat för välvårdad, då tillhör Singapore en av dem. Här är det rent och prydligt på gator och torg. Inget klotter och brottsligheten nära på obefintlig. Det är dyrt att ha bil här vilket leder till minskning av föroreningar då många väljer det kommunala nätet. För mig känns Singapore som en välvårdad, futuristisk metropol med en blomstrande stadsbild. Skulle inte kunna tänka mig att bo här men reser gärna hit igen.

Spektakulär (93/365)

Singapore / Singapura betyder Lejonstaden trots att några lejon förmodligen aldrig funnits där. Den här gigantiska statyn som finns i Merlion park kan tyckas spektakulär då ena hälften föreställer en fisk och den andra ett lejon. Uppseendeväckande är den i iallafall och inte särskilt svår att missa om man besöker staden.

Spegling (92/365)

Då det bara tar drygt en timme med flyg från Kuching till Singapore valde vi att åka dit förra helgen. Det var många år sen vi var där och mycket har förändrats. Här syns en av stadens gröna oaser mitt inne i stan.
Kulorna är gigantiska och speglingen lite rolig beroende på hur nära man står och vilken vinkel man väljer.

Attraktion (90/365)

 Attraktionen här är förmodligen inte särskilt ömsesidig men jag kunde bara inte låta bli att stanna kvar, så länge apan höll sig kvar. Han var så nära, bara ett par meter och det enda som skiljde oss åt var några buskar där han hela tiden på något sätt var mer eller mindre dold av grenar. Tills då, som på förra bilden, eller som här.

Att få se vilda djur i sin naturliga miljö är en attraktion som lockar många turister. Proboscis monkey, Näsapan, liksom OrangUtangen, som bara finns på Borneo, är dessvärre även en attraktion för tjuvskytte vilket har gjort att dessa unika djuren riskerar att utrotas helt. Men nu lämnar vi Bako, Naturen och Djuren..
😉

Ha alla taggar utåt (89/365)

Att vandra i regnskogen betyder att man måste se upp med var man placerar sina händer och fötter. Marken är ofta kuperad, lerig och full av trassliga rötter plus att många trädstammar synes ha alla taggar utåt. De här bilderna är från vår vandring i Bako Nationalpark och klickar du på dem blir de som vanligt stora 😀

Pose (88/365)

Helt rätt pose för ögonblicket ! Här syns tydligt den så speciella näsan som gett namn åt denna särpräglade apa som bara finns på Borneo. Näsapan, Proboscis monkey, sägs ha sin stora näsa för att attrahera sin partner men har även läst att den är till för att skrämma bort fiender. Oavsett, en enastående, om än besynnerlig varelse.

Går sin egen väg (87/365)

I Bako Nationalpark finns sexton vandringsleder med olika längd, natur och svårighetsgrad.
Man väljer också efter vilka djur man förväntas se och går sin egen väg, ensam, i par eller grupp. Vi valde den led som var störst chans att se Probiscis/Näsapor och som var lagom lång för att vi skulle hinna tillbaka i tid till båten, den brandgula vägen på en och en halv timme. Man får garanterat uppleva naturen
men att få se djur handlar mer om tur då de, liksom vi, av förklarliga skäl, allra oftast går sin egen väg.

Vänder ryggen till (86/365)

 Här har vi tur och får möta den så säregna Näsapan, som bara finns här på Borneo. Mindre tur att den vänder ryggen till så fort vi ser den. Vanligtvis syns de i grupp högt uppe bland träden vid gryning och skymning.
Den här satt ensam på marken mitt på dagen och åt. Har aldrig kommit en Proboscis så nära som här…

Sten på sten (85/365)

Håller mig kvar i Bako Nationalpark ett tag till. Parken är inte bara Sarawak´s äldsta utan också den minsta. Det unika är att parken representerar hela skalan av Borneos natur, från gles mangrove vid kusten till den tätaste djungel. Här syns ännu ett av naturen format stenblock, ser ut som sten på sten, men är bara en.

Av naturen formad (84/365)

Den som besöker Bako Nationalpark kan, förutom vad man finner på land, inte undgå att upptäcka de fantastiska formationer som naturen skapat, där havet tar vid. Den här tyckte någon liknade en kobra, medan jag ser ett huvud av en vacker, stolt människa. Tror alla, i vår fantasi, skapar en egen personlig figur.

Nu är vi i Singapore, en modern storstad som inte är Av Naturen formad, men en spännande och intressant futuristisk metropol som jag med kamerans hjälp kommer att försöka återge, på mitt sätt…

Plagiat (82/365)

Medan vi väntade på båten som skulle ta oss till Bako Nationalpark satt den här mannen och tecknade vad han såg. Själv använde jag som vanligt kameran för att på mitt sätt försöka efterlikna verkligheten, som jag såg den. Då vi båda, var och en på sitt sätt, skapar en imitation av vad vi ser, har vi då konstruerat ett plagiat ?

Linjer (79/365)

På väg mot Bako Nationalpark. Havet ligger spegelblankt och jag ser flera linjer. Hade vi åkt för någon månad sen hade risken varit stor att inte se några linjer alls då det kan gå hög sjö och ibland går därför inga båtar alls.

Fast egentligen såg jag inga linjer alls under resans gång.
Fanns så mycket annat att titta på som istället fångade mitt intresse.
🙂

Ovan ytan (78/365)

Igår åkte vi till Bako Nationalpark, en halvtimmes bilresa från Kuching och vidare med båt lika länge. Det är ingen ö men nås bara sjövägen då området är väldigt kuperat. Här ska vi ge oss iväg men inte med den här båten som ligger ovan ytan vilket till synes flera båtar gör även på andra sidan på grund av lågvatten.

Liten på jorden (74/365)

Liten på jorden, inte större än en nagel och inte heller särskilt populär. Skinnbaggen, som sägs avge stinkande ämnen i försvar. Fick ”jaga” den länge innan den satte sig still och tittade in i kameran. Kände ingen stinkande doft från den skygga lilla insekten som kvickt sprang i väg för att lätt gömma sig, liten på jorden som den är.